
Okej, nu har jag kollat klart på de tre säsonger av Mad Men som hittills airats. Precis som jag sa att jag skulle. Måste säga att de som ständigt droppar Mad Men när de vill kritisera "husmorstrenden" antagligen bara sett första säsongen alternativt bara kollat på pressbilder av karaktärerna. Serien går framåt i en rasande takt och det är redan typ 1964. Austisten Don Drapers fru Betty, som poserade med förkläden, broderade blusar och klockade kjolar i första avsnitten har blivit värsta donnan i svarta minifodral och höga frisyrer som är lika otrogen mot sin man som han är mot henne och gärna flirtar med andra killar på italienska. Fattar alltså inte fuzzen? Hon framställs ju inte alls som nöjd med sitt liv, hon hatar det ju. Hon vill bara flytta tillbaka till Manhattan eller Europa och leva sitt singelliv med sina modellbästisar igen. Det som irriterar är ju såklart när pressbilder på Betty med sleven i handen används som inspirationsbiler i kvinnomagasin och de ba': "Få Bettys perfekta svall" men de har ju inget med serien i sig att göra. Det är ju lika befängt som att hävda att modevärlden gör vanliga människor till anorektiker. Anything can be used, asbused, misused eller bara använt som "njutningsmaterial".
BÄST I MAD MEN: Hela historian kring homosexuella Salvatore. Genius hur de liksom hintar sedan tar tillbaka det, hintar igen, sedan tar tillbaka det. Och Trudy. Älskar Trudy. Särskilt hennes röst.
P.S. Säsong fyra börjar 25e juli!